Ett år med intensivt och framgångsrikt arbete – men också med utmaningar

2009 var på många sätt ett framgångsrikt år för Landstinget Halland.

– Vi arbetade intensivt med att vaccinera hallänningarna mot den nya influensan. Det gjordes också en god insats med att minska väntetiderna till vården, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

Men det ekonomiska resultatet för 2009 är ett underskott på närmre 10 miljoner kronor, nästan 38 miljoner kronor sämre än budgeterat.

Höstens prognos visade ett betydligt större underskott än de slutliga 10 miljonerna.

Att underskottet blev mindre beror till största delen på faktorer av engångskaraktär, till exempel ökat bidrag från staten för arbetet med att öka tillgängligheten till vården. Dessutom har landstingets aktier och värdepapper skrivits upp till marknadsvärde, vilket är ett lagstadgat krav.

– Tyvärr beror förbättringen inte på att vi har förbättrat det ekonomiska resultatet i verksamheterna, säger Mats Eriksson.

– Man kan säga att vi 2009 räddades av engångstillskott. Det är pengar som vi inte kan räkna med 2010. I år måste vi se till att vårt kostnadsläge inte överstiger skatteintäkterna. Det ekonomiska läget är alltså fortsatt mycket kärvt, säger Mats Eriksson.

Landstinget Hallands kostnader har under förra året ökat mer än i andra landsting och arbetet för att få ekonomi och verksamhet i balans måste fortsätta. Det finns ett totalt underskott på 145 miljoner kronor – varav sjukhusen i Halmstad och Varberg tillsammans står för nästan 130 miljoner kronor. 

– Men nu ser vi att åtgärderna för att få ner kostnaderna börjar ge resultat på Länssjukhuset, som har bromsat sin kostnadsutveckling. På Sjukhuset i Varberg är läget mer problematiskt, och det behövs fortsatt kraftfulla åtgärder där, säger Mats Eriksson. 

– Vi ska se till att hallänningarna får ut så mycket god hälso- och sjukvård som möjligt för sina skattepengar. Och vi kan nu se att helhetssynen med samordning av länets resurser ger resultat. Länssjukhuset i Halmstad och Sjukhuset i Varberg har till exempel kunnat ge mer vård än planerat, genom en mer effektiv planering med fokus på helhet, säger Mats Eriksson.

Mycket gott resultat för arbetet med vårdgarantin
Ett intensivt arbete på de halländska vårdenheterna innebar att mer än 60 procent av hallänningarna vid årsskiftet hade vaccinerats mot den nya influensan. Mer än 85 procent av barnen hade då också fått sin första spruta.

– Det känns bra att hallänningarna har kunnat erbjudas vaccin i så stor utsträckning. Vårdenheterna och alla andra medverkande aktörer har gjort ett oerhört arbete. Att vaccinera så många människor är en stor insats. I början var dessutom tillgången på vaccin ojämn, vilket naturligtvis gjorde situationen mycket komplicerad, säger Mats Eriksson.

Landstinget Halland var bäst i landet på att ge vård inom vårdgarantins tidsramar. 98 procent av patienterna fick tid för besök och 99 procent av patienterna fick behandling inom vårdgarantins 90 dagar.

– Resultaten i Halland är mycket bra. Det visar att målmedvetet och gemensamt arbete verkligen är ett framgångsrecept. Vi fick också maximal utdelning av regeringens kömiljard. Nu gäller det att ytterligare öka samarbetet. Reglerna inför 2010 är skärpta och kräver fortsatt fokus på att hallänningen får sin vård i tid, säger Mats Eriksson.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin är vårdgarantin förstärkt, med kortare väntetider. Här har landstinget uppnått 98 procents tillgänglighet till ett första besök inom 30 dagar och 69 procents tillgänglighet till behandling inom 60 dagar.

Sjukfrånvaron bland landstingets medarbetare har minskat inom samtliga yrkeskategorier, och är något lägre än 2008.

Viktigt fortsätta arbetet för ekonomi i balans
Landstinget Halland påverkas naturligtvis av det allvarliga ekonomiska läge som råder både i Sverige och i övriga världen. Förra året ökade skatteintäkterna något, men ökningen var lägre än budgeterat på grund av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden.

Ökningstakten för skatteintäkter och statsbidrag minskade dessutom markant under 2009. Samtidigt har ökningstakten för nettokostnaderna bromsats in, men kostnaderna ökar fortfarande snabbare än intäkterna, vilket innebär att ekonomin inte är i balans.

– Det är tredje året i rad som kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. För att vi ska få en stark ekonomi är det viktigt att vi fortsätter ansträngningarna för att få ner kostnaderna, betonar Mats Eriksson.

I trafikförsörjningsplanen beskrivs hur den halländska kollektivtrafiken ska utvecklas de närmaste 18 månaderna. Utöver förändringar i när och hur trafiken bedrivs, beskrivs arbetet med miljö, tillgänglighet, säkerhet och trygghet i kollektivtrafiken.

Landstingsstyrelsen tillstyrker trafikförsörjningsplanen och de förändringar i linjetrafiken som föreslås eftersom de stödjer och stimulerar till ett ökat resande och ger förbättrade möjligheter till arbetspendling.

– Planen är helt i enlighet med den strategi vi har för kollektivtrafiken, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson.

För landstingets del innebär de föreslagna förändringarna en ökad kostnad på 300 000 kronor för 2010 och 600 000 kronor för 2011.

I betänkandet behandlas det som kallas den ”tredje generationen” av e-förvaltning. Det handlar om utvecklingen av myndighetstjänster som invånare och företag kan använda sig av via ny teknik.

I den tredje generationens e-förvaltning ska utvecklingen utgå från att invånare och företag ska ses som ”medverkare”, i stället för som ”kunder”. Invånarnas vardag ska förenklas, företagens administrativa bördor ska minskas och tillväxten i Sverige ska stärkas. Den tidigare inriktningen – ”så enkelt som möjligt för så många som möjligt” – bör breddas till en målsättning som rör ”samhällets samlade utvecklingsförmåga och innovationskraft.”

Landstingsstyrelsen tycker att förslaget om en enhetlig e-legitimation för hela den offentliga sektorn är bra, men påpekar att det är viktigt att man i det arbetet synkroniserar med det utvecklingsarbete som pågår på området inom vård och omsorg.

Landstingsstyrelsen är också positiv till att inriktningen i det fortsatta arbetet ska bygga på öppna standarder och öppen programvara, vilket ger fler möjlighet att delta i utvecklingen.

Efterlevnaden av remissfrihet ska undersökas

I Halland råder sedan 1999 remissfrihet, som innebär att invånarna fritt kan söka vård vid länets sjukhus, hos privata specialister samt i angränsande län och regioner.

I en motion till landstingsfullmäktige ställer Ingeborg Oléni (SPI) frågan om Vårdval Halland har inneburit att remisstvånget återinförts.

I sitt svar på motionen utgår landstingsstyrelsen från att de beslut som fattas i Landstinget Halland följs och tillämpas på ett korrekt sätt. Med utgångspunkt från de fall som påtalas i motionen föreslås dock landstingsfullmäktige ge landstingsstyrelsen i uppdrag att undersöka efterlevnaden av remissfriheten.

– Hallänningens valfrihet och remissfrihet är viktig, säger landstingsstyrelsens ordförande Mats Eriksson. Det finns inget i regelverket kring Vårdval Halland som upphäver remissfriheten. Vi ska nu undersöka så att inte reglerna misstolkas på det sätt som beskrivs i motionen.

Stefan Bengtsson efterträder Göran Karlsson

Stefan Bengtsson (C) är ny ledamot i landstingsstyrelsens arbetsutskott under återstoden av mandatperioden. Stefan Bengtsson ersätter Göran Karlsson (C), som avsagt sig uppdraget.

 Vid dagens möte i landstingsstyrelsen behandlades också:
– Försäljning av tandvårdsmottagningen med mera, fastigheten kv Fastarp
– Utredning för lika betalningsansvar för somatisk och psykiatrisk vård
– Fastighetsinvestering 2010 – Piva
– Dokumenthanteringsplan för ekonomin inom Landstinget Halland

För mer information:
Mats Eriksson, landstingsstyrelsens ordförande, tfn: 070-595 60 85
Catarina Dahlöf, landstingsdirektör, tfn: 076-818 48 96