En utgångspunkt när en person döms till LRV-vård, är att  samhället ansett att den personen under inverkan av en allvarlig sjukdom begått ett brott, och därmed visat att han inte kan ta ansvar för sina  handlingar, och därför skall han inte straffas utan överlämnas till vård.

En annan utgångspunkt är vår tanke att allvarlig psykisk sjukdom innebär svårigheter att fungera med och relatera till andra människor. Man pratar t ex så att andra inte förstår, eller uppfattar och tolkar världen och omgivningen på sitt alldeles eget speciella sätt. Känsloyttringarna kan bli både starka och motsägelsefulla och därmed svåra för omgivningen att förstå och bemöta. Konflikter med omgivningen kan uppstå och det kan vara svårt att lösa dessa på ett konstruktivt sätt. Det yttersta uttrycket för detta är ibland de våldshandlingar som våra LRV-patienter blivit dömda för.  

Vår uppgift blir att hjälpa dessa människor att relatera till andra, på ett så normalt sätt som möjligt, samt att återta ansvaret för sina liv. Att ta det ansvaret innebär att fungera i samhället, att ta ansvar för sin sjukdom, för själva brottet, för eventuella missbruksproblem.                         

Begreppet ansvar är centralt i brottsbearbetningen. Exempelvis så är vår utgångspunkt att det alltid är den som utövar våldet som har ansvaret för det. 

Vi försöker se människan bakom själva brottet. Detta innebär inte att vi på något sätt förringar gärningen eller inte kräver ansvar. 

Det som kännetecknar vårt arbetssätt är struktur och tydliga gränser, som bygger på en humanistisk värdegrund. Där vi tar hänsyn till både psykologiska, sociala, och biologiska aspekter.

Det dagliga livet på avdelningen är en mötesplats, där det ibland uppstår konflikter, problem och svårigheter. Interagerandet patienterna emellan och mellan patienter och personal blir samtidigt också en viktig del av behandlingen.

Aktiviteter
Under vårdtiden lägger vi stor vikt vid att erbjuda olika typer av aktiviteter, detta för att vardagen skall bli strukturerad och meningsfull. Aktiviteterna anpassas efter individens förmåga och de restriktioner som följer av tvångsvården. 

Personalkategorier
Sjuksköterskor, mentalskötare, läkarsekreterare, lärare, psykolog, arbetsterapeut, Överläkare specialist i psykiatri.

Sjuksköterskor/skötare
Kring varje patient finns ett vårdlag bestående av skötare och sjuksköterskor. Dessa ansvarar för att tillsammans med patienten upprätta en individuell vårdplan förbereda behandlingskonferenser, vid behov både ta och upprätthålla kontakter med anhöriga, samt andra vårdinstanser och myndigheter.  

Psykolog
Initialt under vårdtiden träffar alla patienter vår psykolog, för ett par bedömningssamtal, samtalskontakten kan sedan efter överenskommelse fortsätta under hela vårdtiden. 

Arbetsterapeut
Arbetsterapeuten utreder och bedömer patientens aktivitets- och funktionsförmåga.
 
Exempel på aktiviteter är:

• Skapande ex bild, lera.
• Social träning t ex stadsbesök, inköp, studiebesök, promenader.
• ADL träning t ex matlagning och bakning, individuellt och i grupp.
• Hantverksaktiviteter: sy, brodera, arbete med tillverkning av smycken, diverse halvfabrikatrodukter, bygge av modell flyg/båt, arbete på data, ”tema” aktiviteter vid t ex jul, påsk etc.
• Tillgång till gymnastiksal och simbassäng.
• Undervisning enskilt och i grupp.

Dokumentations- och behandlingsinstrument
Dokumentation sker i databaserad journal. Checklistor som används är t ex. GAF (global assesment of function) och HCR 20 (farlighetsbedömning).

GAF  är en mätmetod som mäter den psykologiska, sociala och yrkesmässiga funktionsförmågan hos patienten.

HCR 20 är ett instrument som vi använder som ett hjälpmedel för bedömning av risk för återfall i brott.

Instrumentet avser att mäta 20 variabler. ”H” utgör historiska data, ”C” kliniska data och ”R” riskfaktorer. Varje variabel skattas enligt ett fastställt formulär,  där exempelvis tidigare våldsbrott, förekomst av psykopati, sjukdomsinsikt, attityd, symtom, stabilitet och behandlingsbarhet, bedöms och värderas.